det bästa livet

linköping var roligt. lagom stort eller litet beror på hur man ser det. jag har lärt mig spela squash, äta okött, dricka cola och fått lite ännu mera inblick i det där studentlivet alla talar om. och jag som trodde mina gamla vänner skulle börjat prata ösjötska men istället snackar dom jävla studentska man fattar knappt hälften av va de menar haha. och såklart har jag haft sån där härlig samanthatid och hon visade mig hur man dricker öl på yngves. fast, det är klart, den största kunskapen jag far hem med idag är ju såklart att lasergame är en fet rippoff på laserdome och självklart mycket sämre

ska se vad det blir för låt på hemvägen.. kom på bästa sättet att inte bli trött vid ratten här i söndags. välj en låt på första bästa cd du får rekomenderad på macken och lär dig texten utantill. så länge käften håller igång slocknar i alla fall inte mina ögon, tips!

Att vara stark..

 

Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna

Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller vilja mest

Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas

Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den

Att falla till botten, att slå sig hårt och alltid komma igen

Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast

Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit

- Marie Fredriksson-86

men man får däremot inte glömma bort var som gör dig lycklig, vad du mår bra av. det är ett måste att ta vara på. så som passioner som jag tänkte tala lite om, eller vänta

SKRIKA UT ATT JAG ÄLSKAR ATT SPARKA BOLL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ja ni visste väl redan vad som är min passion, jag återupptäckte just den. gud vad jag inte kunde ta bort leendet från mina läppar när fötterna fick jaga boll igen och gud vad någonting inom mig släppte när jag lite lätt för mig själv sammanfattade kvällens latjande på väg hem i bilen och tårarna sipprade fram. var tvungen att stanna och flippa ur lite på en parkering och konstatera att jag är jättedum som inte fattat vad jag behöver fotbollen. ja det här lilla breaket har varit nyttigt i sig men jag behöver verkligen fotbollen omkring mig, alltid. om än bara jättelite, som en timmes småkass inomhuslir i veckan åtminstone
vad som helst, för en sak är säker och det är att lika mycket lycka som såna här passioner skänker dig, lika hårt tar det i motgångar och så medryckt som du kan bli är sällsynt i andra sammanhang. jag blir så engagerad av fotboll och jag vill fortsätta och fortsätta, kämpa fast det går åt helvete hela tiden. trots att det verkligen har krossat mitt hjärta mer än nånting till och från. aldrig så arg och besviken kan jag bli på jobbet, på typ kärlek eller andra dumheter som jag kan bli när spelet inte vill fungera eller när laget går olika vägar och klubben sätter sig emot..

ikväll var underbart jättekul. kände mig så hemma
<3 <3 <3

      jag väljer mitt umgänge med omsorg, jag väljer dom som skänker mig glädje och väljer bort dom som slukar min energi ♥

jag skulle helt seriöst vilja testa mig hos en sån där doktor, och utröna huruvida jag har en bokstavskombination eller ej. jag tror jag har det. det behöver inte vara något dåligt alls, men det skulle förklara en del känslor och saker jag gör. kan man göra sånt här? kostar det något? vart vänder man sig?