sorg

man hittar livsenergin rätt snabbt igen, även om det kändes som den hade följt med min vän till andra sidan. nu känner jag att jag fått del av anders energi istället. den blev liksom kvar till oss, tack

frågan är.. nej jag mår fan inte bra. livsångest? åååh fokusera rätt sabina! varför är hjärnan så jävlajävla komplicerad? är det bra eller dåligt? varför KAN jag inte hitta rätt på känslorna som är överallt just nu.. dom är i varann, och på varann, och äter varann. och hur kan psyket dra ner en människa så som det kan? eller hur.. varför? jag är typ rädd för min hjärna. sluta tänka sabina, jag vill vara ett barn igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0