det bästa livet

i mitt bröst när jag sa farväl till mitt liv jag haft under hösten. detta vet ni som såg mig stå och lipa sönder mitt eget fejs mitt på hålet för lite drygt en vecka sen nu. tro vad ni vill och tyck precis vad ni vill men det gjorde fan så ont att åka och jag är fan så dålig på att hantera sånt där. när planet lyfte fick jag stålsätta mig med korsord framför näsan för att inte börja böla igen.. haha, fyfan vad blödig man är alltså. men det är hela tiden ert fel juu, saknar er som fan allihop där nere! och ta åt er nu för faen ni vet vilka ni är. och speciellt då två små gurkor såklart.. det är SKUMT att inte bo med er längre! och jävligt tomt att inte ha er att diskutera och berätta saker med för..

tror jag varit saknad i alla fall, möttes av detta på sängen hemma i helenelund. sånt känns bra i magen, läker separationsångesten en smula, eller två. författaren är min numera designer till lillasyster=) man har missat en del ändå, som lillebrors avskedsfest man fått höra om haha! kommer sakna han ja.. guld att hinna hem och krama om lite iaf. lycka till anders, och vägra tappa dampgubben