jag vill ju bara vara

jag vill ge mig ut i naturen. jag tror den är bra för samhället. naturupplevelser är bra för sinnet i sociala sammanhang. vi kallar det avbrott.

värmdö är idag helt fruktansvärt vackert. jag får nästan ont i ögonen, jag kan verkligen inte hitta ord. och vad gör jag? jag ligger här på sofflocket. och nu? nu ska jag bege mig ut och köra en äcklig bil. va dum man är, och aldrig lär man sig heller

allt för ofta känns det som att det inte är "ok" att bara vara. vad hände där egentligen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0